Dokumentdatum: 1996-11-25

Medicinska uppgifter

Diabetes Mellitus

Diagnos

Typ 1-diabetes

Typ 2 diabetes

Diabetes hos barn- och ungdom

Egenvård

Att mäta blodsocker

Testmetoder för blodsocker

Allmänna råd vid kontroll av blodsocker

Hemoglobin A1c (HbA1c)

Urinsocker

Ketoner i urinen

Testmetoder för urin

Högt blodsocker

Lågt blodsocker - hypoglykemi

Behandling av insulinkänning

Akut sjukdom

Kost

Fysisk aktivitet

Rökning

Alkohol

Menstruationer

Diabetes och graviditet

Graviditetsdiabetes

Tänder

Komplikationer

Ögon

Njurar

Hjärta och kärl

Fötter

Impotens

Mag-tarmproblem

Besvär från leder - nacke, axlar, händer

Diabetes Mellitus
Diabetes är betecknar ett tillstånd med kroniskt högt blodsocker. Det beror på nedsatt eller helt upphörd insulinproduktion i bukspottkörteln vid typ 1-diabetes eller en nedsatt känslighet för insulin i kroppen. Det senare är vanligt vid typ 2-diabetes, som tidigare kallades ålderdiabetes. Insulinet är ett livsnödvändigt hormon som bl.a. ser till att kroppens celler får sin energi i form av glukos (blodsocker). Man kan se insulinet som en "nyckel" som öppnar dörren till de olika cellerna så att energin i form av glukos kan komma in. Om cellerna inte får denna energi förbränner de kroppsfettet. Då bildas ketoner eller "syror" i kroppen som avfallsprodukt. Om detta inte behandlas kan det leda till syraförgiftning eller ketoacidos, som är ett akut livshotande tillstånd och främst drabbar människor med typ 1-diabetes.

Det finns ett starkt samband mellan blodsockernivån och utvecklingen av komplikationer vid diabetes, liksom mellan komplikationer och de riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (högt blodtryck, övervikt och blodfettrubbningar) som är knutna till diabetes.

Vid båda diabetesformerna föreligger en ökad sjuklighet och dödlighet. Sjukdomen drabbar de stora blodkärlen (storkärlssjukdom), med risk för slaganfall, hjärtinfarkt och sår på fötterna, vilket kan leda till amputation. Dessutom drabbas de mindre blodkärlen (småkärlssjukdom), med ögonförändringar och risk för blindhet samt njurförändringar som kan leda till behov av dialysbehandling och/eller njurtransplantation. Skador på nervsystemet kan leda till nedsatt känsel i fötterna och förändrad hjärt-, magtarm- och sexualfunktion.

Till toppen

Diagnos
Diagnosen fastställs dels genom typiska symtom (ökad törst, stora urinmängder, avmagring och dimsyn), dels genom prover där man finner för höga sockerhalter i blodet och i urinen. Vid typ 1 diabetes kan dessutom kroppen bli "sur" om ketoner bildats. Detta kan fastställas genom att man mäter ketoner som utsöndrats med urinen.

I Sverige har omkring 3% av befolkningen diabetes. Den förekommer i två huvudformer som har högt blodsocker gemensamt men har olika orsaker.

Till toppen

Typ 1-diabetes
Typ1-diabetes är en autoimmun sjukdom där de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln har förstörts av kroppens eget immunförsvar. Vad det ytterst är som får denna process att starta vet man ännu inte.Orsaken till insjuknande i insulinberoende diabetes är ännu inte helt klarlagt, men den är bara delvis en ärftlig sjukdom. Man kan utrycka det så att arvet är en nödvändig förutsättning, men att det inte är en tillräcklig orsak för att diabetes skall bryta ut.

Typ 1-diabetes, insulinberoende diabetes (IDDM), utgör 10-15% av samtliga fall av diabetes. Den debuterar oftast före 35 års ålder och är vanligast i barndomen och tidiga tonåren men drabbar även vuxna. Nära 500 barn insjuknar årligen och det finns för närvarande cirka 2.800 barn under 15 år med diabetes i Sverige.

Vid typ 1-diabetes hos barn och ungdom sker insjuknandet ofta snabbt med bara några veckors symtom i form av stora urinmängder, ökad törst, viktnedgång och dimsyn.

Hos vuxna sker insjuknandet vanligtvis smygande och kan pågå flera månader. Det höga blodsockret behöver inte i början ge några direkta symtom, men allt eftersom blodsockret stiger så uppkommer de typiska symtomen som nämnts ovan.

Till toppen

Typ 2 diabetes
Typ 2-diabetes är en ärftlig sjukdom där övervikt, fysisk inaktivitet, stress och vissa läkemedel är bidragande orsaker till att den utlöses.

Typ 2-diabetes, icke insulinberoende diabetes (NIDDM), utgör 85-90% av alla fall av diabetes och förekommer fram för allt i de högre åldersgrupperna - 50 -55% av patienterna beräknas vara äldre än 65 år.

Vid typ 2-diabetes sker insjuknandet under en längre tidsperiod och många går flera år utan att ha några påtagliga symtom. Det är därför inte ovanligt att diagnos ställs i samband med en vanlig hälsokontroll eller vid vård av någon annan sjukdom. Symtomen kan vara trötthet, yrsel och depression.

Diagnosen fastställs genom blodsockermätning på fastande mage. Vid tveksamhet görs ibland en sockerbelastning, vilket betyder att man låter patienten dricka en sockerlösning varefter blodsockret mäts efter två timmar. De flesta människor med typ 2-diabetes är överviktiga, men det finns en grupp normalviktiga som har en mindre insulinreserv.

Behandlingen går i första hand ut på kostrekommendationer och viktreduktion för dem som är överviktiga. Om man inte får goda resultat med enbart omläggning av kosten påbörjas behandling med tabletter. Efter flera års typ 2-diabetes eller om det finns komplikationer från hjärt- och kärlsystemet behövs ofta tillägg av insulin. Detta ges enbart eller i kombination med tabletter.

Till toppen

Diabetes hos barn- och ungdom
I barn- och ungdomsåren kan man utgå från att all diabetes är insulinkrävande. Barn och ungdomar behandlas av barnläkare med speciell kompetens och erfarenhet inom barndiabetologi. Ungdomar mellan 15 och 18 år som insjuknar i diabetes tas bäst om hand vid de barn- och ungdomsmedicinska klinikerna.

Typ 1-diabetes kan börja när som helst under barn- och ungdomsåren. Hos spädbarn och småbarn är sjukhistorien ofta kortare än hos äldre barn - 1-2 dagar upp till någon vecka.

Vid debut under de två första levnadsåren är ketoacidos ("syraförgiftning") inte ovanlig. Det är därför viktigt att alltid misstänka diabetes hos svårt sjuka spädbarn och små barn, även om diagnosen är ovanlig i denna ålder.

Under den första tiden efter sjukdomsdebuten skall familjen ha bestämda tider för samtal med ett diabetesteam.

Som komplement till den vanliga mottagningsverksamheten kan patienterna och föräldrarna erbjudas olika typer av gruppverksamhet såsom läger, temadagar, skolinformationsdagar.

Till toppen

Egenvård
Det övergripande målet med behandlingen av diabetes är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer, med bibehållen hög livskvalitet, d.v.s. att Du kan leva ett normalt liv och få en normal livslängd, med frihet från diabetessymtom.

Grunden för all egenvård är att ha goda kunskaper om diabetessjukdomen, dess behandling och kontroller. En viktig faktor i egenvården är att kunna mäta Ditt eget blodsocker, att kunna tolka resultaten och vidta rätt åtgärder utifrån kunskap om samverkan mellan tabletter/insulin, mat, och fysisk aktivitet samt att lösa akuta problem, t.ex. vid sjukdom och insulinkänningar.

Till toppen

Att mäta blodsocker
En god blodsockerkontroll är den viktigaste enskilda faktorn för att undvika akuta problem och långsiktiga komplikationer till diabetessjukdomen. Hos friska personer varierar blodsockret från 3,5 mmol/l upp till 7 mmol/l (millimol per liter) efter en måltid. Det är för de flesta insulinbehandlade diabetiker inte möjligt att uppnå en jämförbar sockerkontroll, eftersom risken för insulinkänningar blir för stor.

Man bör sträva efter bästa möjliga blodsockerkontroll med så få insulinkänningar som möjligt. Ditt eget mål bör sättas i samråd med Ditt diabetesteam. Genomsnittliga blodsockervärden, nära normalnivå kan uppnås hos vissa, medan högre värden måste accepteras hos andra. Ett individuellt behandlingsmål är därför viktigt.

Till toppen

Testmetoder för blodsocker
Du kan välja att testa Ditt blodsocker med en metod, som innebär att Du kan avläsa färgen på stickan mot en färgskala på burken. Det ger en grov skattning av Ditt blodsockervärde.

Idag väljer de flesta att köpa en enkel blodsockermätare som ger blodsockervärdet direkt med siffror. Ditt diabetesteam kan hjälpa Dig att välja den blodsockermätare som passar Dig bäst.

Dessa mätare kan ha en viss felmarginal och Du bör emellanåt kontrollera Din egen mätare mot den metod som används på diabetesmottagningen. Blinda eller synskadade har rätt att få en blodsockermätare med röstenhet.

Till toppen

Allmänna råd vid kontroll av blodsocker

• Lär Dig tekniken och öva den tillsammans med någon i diabetesteamet. Fråga om Du inte förstår. Flera övningstillfällen kan behövas, speciellt om Du är ovan vid blodsockermätare.
• Sätt målen för hur Ditt blodsocker skall ligga tillsammans med Din läkare eller ditt vårdteam.
• Lär Dig hur Du skall tolka resultaten av blodsockermätningarna och vilka åtgärder Du skall vidta för att få bästa möjliga blodsockerkontroll, samt när och hur mycket Du skall ändra insulindosen eller ytterligare förändra Dina kostvanor.
• Självkontroll hjälper Dig att ta reda på hur olika födoämnen och motion påverkar Ditt blodsocker, liksom hur Dina diabetestabletter verkar.

Till toppen

Hemoglobin A1c (HbA1c)
Det finns ett direkt samband mellan Ditt genomsnittliga blodsocker och HbA1c. Risken att få komplikationer från njurar, ögon och nerver har ett direkt samband med HbA1c, det vill säga Ditt genomsnittliga blodglukos. Du bör kräva att få reda på Ditt HbA1c vid varje läkarbesök. I samråd med Ditt diabetesteam bör Du ställa upp mål för vilket HbA1c just Du skall sträva efter att uppnå.

HbA1c är det viktigaste måttet på genomsnittlig sockerkontroll. Hemoglobin A1c är det vanliga färgämnet (hemoglobinet) som bundit till sig glukos. Ju högre blodglukos stiger och ju längre tid det ligger högt, desto fler glukosmolekyler fastnar på hemoglobinet och procenten hemoglobin A1c stiger.

Till toppen

Urinsocker
När blodsockerhalten når upp till en viss nivå (njurtröskeln) börjar socker uppträda i urinen. Detta sker när blodsockervärdena är omkring 7-12 mmol/l. Njurtröskelvärdet stiger med åldern och med sjunkande njurfunktion, varför äldre personer kan ha ett högt blodsockervärde utan att socker finns i urinen.

Urinsocker avläses visuellt och är ett grovt mått på mängden socker som finns i urinen, men det används mera sällan eftersom blodsockermätning ger ett bättre mått.

Till toppen

Ketoner i urinen
När blodsockerhalten ökar kan så kallade ketoner ("syror"), liksom glukos, uppträda i urinen när kroppsfettet bryts ner. Urintest ger ett grovt mått på hur mycket ketoner som bildats.

När man svälter eller bantar samt efter en insulinkänning kan man ibland ha ketoner i urinen utan att det betyder något.

Om man har svaga reaktioner på ketoner i urinen samtidigt som man har ett bra blodsocker och mår bra är det inte heller farligt.

Om man däremot har ketoner i urinen samtidigt som man har högt blodsocker och mår dåligt, är det en signal på att man kan behöva mer insulin. Hejdas inte ketonbildningen kan den bli okontrollerad och leda till ett allvarligt akut tillstånd (ketoacidos eller syraförgiftning).

Användandet av kortverkande humana insuliner och insulinanaloger liksom insulinpumpar medför att insulindepåerna dagtid kan vara ganska små. Detta ökar risken för syrabildning, framför allt vid feber och magsjuka och om man har glömt att ta sitt insulin eller tagit otillräcklig dos.

Vid insulinbehandling vid typ 1-diabetes är testning av ketoner ett viktigt komplement till blodsockertestningen.

Vid minsta tvekan om att Du inte behärskar situationen, kontakta sjukhus akut.

Till toppen

Testmetoder för urin

Urinsocker kan testas med remsor som genom att ändra färg visar om det förekommer socker i urinen, och ger ett grovt mått på hur mycket socker som finns. Ketoner i urinen mäts på samma sätt. Det finns också stickor som mäter både urinsocker och ketoner. Ditt diabetesteam ger Dig information om vilka testremsor som finns.

Till toppen

Högt blodsocker
Människor med diabetes uppfattar blodsockerförändringar mycket olika. Vissa känner lätt att blodsockret ligger högt genom ökad törst, stora urinmängder, trötthet eller ett allmänt obehag, andra känner ingenting. För höga blodsockervärden (till exempel över 15-20 mmol/l) kan motivera att Du tar en extra injektion av kortverkande insulin. Om de höga värdena återkommer vid samma tid på dagen kan den insulindos som ligger före i tiden behöva höjas, energiinnehållet i föregående måltid minskas eller tidpunkten för injektionen ändras. Justeringar av insulindoser med 2-4 enheter tar de flesta vuxna ansvar för själva. Om Du tvekar om hur Du skall göra, ring och diskutera med Ditt diabetesteam. Ännu större insulindosökningar krävs ofta vid akut sjukdom.

Till toppen

Lågt blodsocker - hypoglykemi
Hypoglykemi, "insulinkänningar", drabbar de flesta diabetiker. Även personer som behandlas med tabletter kan råka ut för detta, medan de som enbart behandlas med kost inte drabbas alls. De typiska symtomen, svettning, hjärtklappning, hungerkänslor, trötthet och koncentrationssvårigheter, är välkända. I värsta fall kan insulinkänning utvecklas till omtöckning och medvetslöshet (insulinkoma). Med åren kan de typiska varningstecknen bli svagare eller försvinna, vilket ökar risken för insulinkoma. Detta kan motverkas genom tätare blodsockermätningar eller att Du blir uppmärksam på andra signaler som kan tyda på att Du ligger lågt.

Till toppen

Behandling av insulinkänning

• Tag på en gång ett glas mjölk/saft/läsk och/eller en smörgås.
• Tidigarelägg en måltid eller ett mellanmål om det passar.
• Utanför hemmet bör Du ha med Dig frukt, druvsocker eller sockerbitar.

Din läkare kan också skriva ut glukagon, ett hormon som i motsats till insulin höjer blodsockret. Glukagon kan ges på samma sätt som insulin av en vän eller nära anhörig som instruerats att ge glukagoninjektioner.

Glukagon tillgrips endast när Du själv inte kan förtära dryck eller fast föda.

Till toppen

Akut sjukdom
Insulinbehovet ökar vid akut sjukdom och doserna skall således inte minskas. Ta insulin på samma tider som normalt och vid behov extradoser.

Infektioner, framför allt med feber, ger en kraftig ökning av insulinbehovet. Det beror på att kroppen bildar blodsockerhöjande stresshormoner och att Du rör Dig mindre. Det är ytterst viktigt att Du är medveten om att insulinbehovet ökar, trots att aptiten är dålig och Du äter mindre än vanligt.

Vid maginfluensa med kräkningar och diarré är det viktigt att Du försöker få i Dig rikligt med vätska för att förhindra uttorkning av kroppen. Ta in vätska skedvis och ofta. Exempel på vätska är utspätt te med socker och lite salt, avslagen sockerdricka, Coca Cola, (OBS ej lightdrycker) söt saft eller söta soppor. Kroppen behöver energi i form av kolhydrater.

Är Du minsta osäker på hur Du hanterar blodsockerstegringen vid akut sjukdom, ta genast kontakt med Ditt diabetesteam!

Klarar Du inte vätsketillförseln på egen hand: Sök akutmottagning.

Till toppen

Kost
För att vi skall må bra och undvika både bristsjukdomar och vällevnadssjukdomar krävs det att vi äter lagom mycket och varierat, så att vårt behov av olika näringsämnen blir tillgodosett. Det innebär att vi skall äta mer grönsaker och rotfrukter, fiberrikt bröd, frukt och bär men mindre fett än vad de flesta äter idag. Vid diabetes ger denna mat förutsättningar för ett bra blodsockervärde och bättre blodfetter. Män och kvinnor behöver olika mycket mat. Behoven varierar dessutom med ålder, arbete och fritidssysselsättning.

De flesta människor mår bra av att äta flera måltider fördelade över dagen. Blodsockret blir jämnare och man känner sig mindre trött och mindre hungrig. Risken för småätande mellan måltiderna minskar.

Tallriksmodellen
kan vara ett bra hjälpmedel när Du planerar Dina huvudmåltider. Den ger en bra bild av hur stor plats olika delar av maten bör ta på tallriken. Tallriken delas i tre sektioner. Den första sektionen för kött och fisk motsvarar 25% av tallriksytan; resten delas i två lika sektioner, dels för potatis, ris och pasta, dels för grönsaker och rotfrukter.

Sätter man ihop huvudmåltiderna efter tallriksmodellen så blir det bra balans på maten. Hur mycket mat man behöver är individuellt. För Dig som behöver lite mat eller vill gå ner i vikt kan andelen grönsaker täcka halva tallriken. Du som arbetar eller idrottar hårt och behöver mera mat kan istället låta pasta, potatis eller bröddelen ta större plats.

Eftersom kosten är en viktig del av behandlingen vid diabetes är det viktigt att Du ser till att få information om kost hos Ditt diabetesteam, helst hos en dietist.

Speciell hänsyn bör tas till barns behov. Information till daghem, förskola, skola och fritidshem om barnens matsituation, samt om de problem som kan uppstå vid lång tid mellan måltiderna och gymnastik före maten, är viktigt vid barndiabetes.

Till toppen

Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet, eller motion, är ett viktigt komplement till behandlingen av diabetes såväl vid typ 1- som typ 2-diabetes, och anses särskilt fördelaktig vid typ 2-diabetes. För alla människor innebär motion generellt sett stora fördelar, vilket är skäl nog att rekommendera motion till alla efter deras förutsättningar och möjligheter. Det finns männskor med diabetes som blivit elitidrottsmän, men även vardagssysslor, promenader och trädgårdsarbete ger effekt.

Motion bidrar till en förbättrad blodsockerkontroll, minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom och ökad fysisk prestationsförmåga. Vid motion är det extra viktigt att Du kontrollerar blodsockret och parerar med insulindoser och kolhydratintag.

Till toppen

Rökning
Rökning skall inte förekomma vid diabetes, eftersom det ökar risken för hjärtsjukdom, åderförkalkning i benens pulsådror (fönstertittarsjuka) och slaganfall. Det skadar även njurarna och ökar risken för benamputation.

Signaler som bör föranleda allvarliga försök att sluta röka är försämringar vid ögonundersökning, försämrad njurfunktion, sår på fötterna, kärlkramp och fönstertittarsjuka, blodfettrubbningar och högt blodtryck.

Rökavvänjning på egen hand är svårt för Dig som röker mycket. Du kan behöva hjälp. Du kan receptfritt köpa nikotintuggummi och nikotinplåster som kan underlätta rökavvänjningen. Många landsting har rökavvänjningskliniker. Begär gärna stöd av Din läkare eller Ditt diabetesteam.

Till toppen

Alkohol
Det finns knappast några medicinska skäl att avråda från ett måttligt bruk av alkohol vid diabetes. Några viktiga saker att tänka på:

• Alkohol ökar kraftigt risken för insulinkänningar (hypoglykemier) som i värsta fall kan utvecklas till insulinkoma. Alkoholnedbrytningen i levern konkurrerar med leverns uppgift att bilda socker och på så vis förhindra insulinkänningar.
• Tag en extra smörgås innan Du går och lägger Dig om Du druckit alkohol.
• Undvik söta alkoholhaltiga drycker.
• En för hög konsumtion av alkohol leder till stora svängningar i blodsockret.

Till toppen

Menstruationer
Kvinnor med diabetes har oftast normala menstruationer. Drabbas Du av menstruationsrubbningar bör Du genomgå gynekologisk läkarundersökning under samma förutsättningar som andra kvinnor.

Insulinbehovet kan förändras i samband med menstruation. Dåligt sockerläge kan ibland vara orsaken till menstruationsrubbningar eller utebliven menstruation. Vid oregelbunden eller utebliven mens, kontrollera blodsockret och rådgör med Ditt diabetesteam. Insulinjusteringar i samband med menstruation kan bidra till en förbättrad sockerkontroll.

Till toppen

Diabetes och graviditet
Blodsockerkontrollen under graviditet är extra viktig. Kvinnor med diabetes bör försöka planera sin graviditet och med hjälp av självtester av blodsockret och väl avvägd insulinregim försöka åstadkomma bästa möjliga sockerläge. Lyckas det minskar risken för tidiga fosterskador. Kvinnor med tablettbehandlad typ 2-diabetes behandlas i regel med insulin under graviditeten.

Till toppen

Graviditetsdiabetes
Vissa kvinnor löper ökad risk att få onormalt höga blodsockervärden under graviditeten. Oftast behandlas detta med kostråd. I vissa fall krävs insulinbehandling som avslutas när barnet fötts. Kvinnor som haft graviditetsdiabetes löper senare i livet avsevärt ökad risk att få typ 2-diabetes, och de bör vara extra uppmärksamma på utveckling av diabetessymtom. Daglig fysisk aktivitet och en normal kroppsvikt kan motverka utvecklingen av diabetes.

Till toppen

Tänder
Hos vuxna diabetiker som under lång tid haft diabetes med höga blodsockervärden är tandlossning (paradontit) vanligare än hos friska. Tandlossningen kan också gå snabbare. Det beror förmodligen på förändringar i de små blodkärlen, vilket leder till minskad genomblödning i munslemhinnan. Därmed ökar infektionsbenägenheten i munnen. Det är därför viktigt med en god munhygien och att Du regelbundet går hos tandhygienist och/eller tandläkare för kontroll, så att tidiga tecken på begynnande skador uppmärksammas.

Till toppen

Komplikationer

Ögon
Diabetes påverkar ögats blodkärl och då framför allt näthinnans små fina blodkärl. Uppkomsten och utvecklingen av denna skada är kopplade till den genomsnittliga blodsockernivån, vilket innebär att höga blodsockernivåer ökar risken för synnedsättning.

Det är viktigt att upptäcka förändringarna på blodkärlen tidigt så att behandlingen kan påbörjas i tid för att undvika synnedsättning.

Tidig upptäckt av förändringar på blodkärlen i ögonen, bra blodsockervärden, fotokoagulation och glaskroppskirurgi är metoder för att skapa bra synförutsättningar för människor med diabetes.

Ögonbottenfotografering bör genomföras när man får diabetes och upprepas minst vart annat år. För den som får diabetes i tidiga barnaår bör första undersökningen göras vid 10 års ålder.

Till toppen

Njurar

De båda njurarna, stora som knytnävar och belägna på ryggsidan intill de nedre revenen, har som huvuduppgift att utsöndra överskott av vatten och salter samt de slaggprodukter som bildas vid kroppens ämnesomsättning. Njurarna har flera andra uppgifter. De deltar t.ex. på olika sätt i regleringen av blodtrycket, bildningen av de röda blodkropparna i benmärgen och uppbyggnaden av skelettet.

Vid diabetes drabbas de små blodkärlen genom att deras väggar förtjockas så att både blodgenomströmning och transport av ämnen genom kärlväggen försvåras. Den minsta funktionella enheten i njuren kallas glomerulus - ett litet nystan med blodkärl. När väggarna i dessa kärl blir tjockare kan inte längre avfallsprodukter filtreras ut från blodet och ner i urinsamlingsröret.

God blodsockerkontroll minskar risken för njurskada och blodtrycksbehandling bromsar utvecklingen av njurskadan. Kontroll av njurarna sker genom prov för att se om det finns av spår av äggvita i urinen (mikroalbuminuri). Det är en undersökning som utförs minst en gång per år hos personer med diabetes i åldrarna 12-70 år.

Till toppen

Hjärta och kärl
Diabetes ökar risken för åderförkalkningssjukdomar. Det är viktigt att Du kontaktar läkare vid symtom från hjärtat, som plötsliga ihållande smärtor i hjärttrakten eller under bröstbenet, ibland med utstrålning upp mot halsen eller ut i armen. Då bör Du söka Dig till en akutmottagning.

Man känner idag inte till en ensam orsak till hjärt- och kärlsjukdomar utan det finns flera faktorer som var för sig ökar risken för att drabbas av t.ex. hjärtinfarkt. Samma råd som gäller för alla människor gäller i ännu högre grad människor med diabetes:

• Sluta röka.
• Undvik övervikt.
• Undvik stress.
• Undvik överkonsumtion av alkohol.
• Högt blodtryck skall behandlas.
• Ät en kost som minskar risken för blodfettrubbningar.

Till toppen

Fötter
Mångårig diabetes kan ge upphov till skador av två olika typer i fötterna:

• Påverkan på nervernas funktion så att känsel- och smärtimpulser uppfattas sämre. På sikt kan detta leda till att Du får svårt att känna småskador och skavsår på fötterna.
• Cirkulationsstörningar där både de stora och små kärlen är påverkade, vilket försämrar läkningen av uppkomna sår.

Var noga med fothygienen, använd mjuka strumpor och väl avpassade skor. Titta på fötterna dagligen för att tidigt upptäcka rodnader eller skador. Be Din läkare regelbundet titta på Dina fötter. Om Du har besvär, be att få komma till en fotterapeut som är utbildad i medicinsk fotvård.

Till toppen

Impotens
Förändringar i nerver och små blodkärl kan efter många års diabetes leda till impotens hos en del män. Besvären måste noggrant analyseras av en förstående diabetesläkare och detta bör helst ske vid ett besök med både Dig och Din partner. Om psykologiska, personliga orsaker kan uteslutas finns idag såväl medicinska som kirurgiska metoder för att hjälpa en sviktande erektionsfunktion. Rökning, överkonsumtion av alkohol och vissa typer av läkemedel kan förvärra besvären.

Till toppen

Mag-tarmproblem
Långvarig diabetes kan påverka nerverna i magen och tarmen så att födan passerar långsammare. De besvär man då upplever kan vara en för tidig mättnadsskänsla när man äter, uppkördhet eller illamående. Ibland kan insulinkänningar nära en måltid bero på att magen inte tömt sig ordentligt och sockret inte kommit ut i blodet när måltidsinsulinet verkar för fullt. Detta gäller speciellt de nya direktverkande insuliner som tas direkt till maten.

Nya effektiva mediciner kan hjälpa, liksom nya kostråd.

Till toppen

Besvär från leder - nacke, axlar, händer
Diabetiker drabbas oftare än andra av smärta och stelhet i leder som axlar, händer och nacke. I allmänhet uppkommer detta efter många års diabetes. Orsaken är att bindväven runt leder och senor påverkas av sockret, något som på många års sikt leder till en skrumpning av ledkapslar eller senor, ofta med en inskränkt rörelseförmåga och smärta som följd.

Sök läkarhjälp och sjukgymnastik tidigt. Det är bra med avslappningsövningar och att man tar ut rörelserna, t.ex. genom simning, för att undvika tilltagande smärta och stelhet. Åtgärder på arbetsplatsen kan också bli nödvändiga.

Till toppen

Tillbaka till Innehållsförteckningen för Patientinformation

Tillbaka till Huvudinnehållsförteckningen