Dokumentdatum: 1996-11-25

Målsättning för behandling

Det övergripande målet för behandling av all diabetes är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer, med bibehållen hög livskvalitet för patienten.

Till akuta komplikationer räknas främst ketoacidos ("syraförgiftning") och hyperglykemiska, hyperosmolära tillstånd, liksom hypoglykemi. Långsiktiga komplikationer är en följd av mikroangiopati och makroangiopati.

Människor med diabetes skall kunna leva normalt och få en normal livslängd.

Frihet från diabetessymtom, såsom stora urinmängder, törst, trötthet och synstörningar, är ännu ett primärt mål.

Patienten skall ges så god kunskap om behandlingen, dess fördelar och risker att han/hon, i samråd med diabetesteamet, skall kunna fatta rationella beslut om sin fortsatta behandling.

Diabetessjukdomens långvariga förlopp gör att man i det praktiska arbetet och i kvalitetskontrollen av vården måste arbeta med mål på kort, intermediär och lång sikt.

• Kortsiktiga mål styr patienten och läkaren i det dagliga livet och kan formuleras utifrån patientens egna testresultat, frånvaro av hypoglykemier, hemoglobin A1c-nivå, blodlipider, blodtryck och allmänt välbefinnande.
• Intermediära mål är till exempel att förhindra uppkomsten av retinopati, nefropati och neuropatistörningar i fötterna. Genom regelbundna undersökningar av ögonbottnar, mikroalbuminuri och fotstatus skall läkare och vårdteam skaffa sig en god uppfattning om måluppfyllelse i dessa avseenden.
• Långsiktiga mål är att reducera uppkomsten av blindhet, terminal njursjukdom, amputationer och kardiovaskulär sjuklighet samt åstadkomma ett normalt utfall av graviditet (St Vincentdeklarationen).

Patientutbildning i egenvård är ett centralt tema i diabetesvården och en förutsättning för att uppfylla målen. Avsikten är att förse patienten med kunskap och trygghet i en många gånger komplicerad behandlingssituation.

Patienten skall ges instrument för att ta kontroll över sin livssituation och sin sjukdom. En kontinuerlig utbildning och regelbundet återkommande kontroll av utbildningsmålen och kunskaperna i egenvård skall vara en del i kvalitetskontrollen.

På europeisk nivå har behandlingsmål formulerats i form av konsensusdokument för typ 1- och typ 2-diabetes. Bakom målen står WHO:s Europaregion, Internationella Diabetesfederationens (IDF) Europaregion och St Vincentdeklarationen. Dessa gränser för glykemisk kontroll och vikt visas i tabellen nedan.

	God kontroll	Gränsområde	Otillfreds- ställande
B-glukos före måltid, mmol/l	4.4-6.1	6.2-7.8	>7.8
B-glukos efter måltid, mmol/l	5.5-8.0	8.1-10.0	>10.0
HbA1c (%) (Referensområde 3.5-5.3 %)	<6.5 <M+3SD	6.5-7.5 M+3-5SD	>7.5 >M+5SD
BMI, kg/m2, män	<25.0	25.0-27.0	>27.0
BMI, kg/m2, kvinnor	<24.0	24.0-26.0	>26.0

Glukoskontrollen skall uppnås med ett minimum av hypoglykemier.

Kommentar till mål för glykemisk kontroll

• Målet för glykemisk kontroll skall alltid formuleras tillsammans med patienten och med utgångspunkt från den aktuella livssituationen och kan därför variera under livet.
• Mycket god glukoskontroll kan uppnås i vissa skeden av livet. Under remissionsfasen kan blodglukos ofta normaliseras, något som möjligen kan vara gynnsamt för att bibehålla mer av egen insulinproduktion.
• Graviditet kräver nära normalisering av hemoglobin A1c för att ge ett medicinskt gynnsamt utfall.
• Tillväxtfasen under tonåren karakteriseras av en fysiologisk insulinresistens (tillväxthormon) och är ett brytningsskede i många unga människors liv. En perfekt glukoskontroll är därför svår att uppnå, och om målen blir för strikta är risken för misslyckande och besvikelse stor, något som kan få långsiktigt negativa konsekvenser.
• En god glukoskontroll med undvikande av såväl hyper- som hypoglykemi är ett viktigt mål för att åstadkomma normal tillväxt, utveckling och hög livskvalitet hos barn och ungdomar med diabetes.
• Barn och ungdomar med diabetes skall genomgå en normal pubertetsutveckling och anpassa sig psykologiskt och socialt i samhället. De skall även kunna delta i jämnårigas aktiviteter, skolgång och annan utbildning efter egen förmåga och personliga önskemål - med andra ord, de skall kunna, och också uppmuntras, att leva ett så normalt liv som möjligt.

Till toppen

Tillbaka till Innehållsförteckningen för kliniska riktlinjer

Tillbaka till Huvudinnehållsförteckningen