Förord

I 1996 års Dagmaröverenskommelser mellan staten och sjukvårdshuvudmännen var parterna överens om att påbörja ett arbete för utarbetande av nationella riktlinjer för vård vid vissa kroniska sjukdomar som stöd för lokala vårdprogram samtidigt som den enskilde patientens ställning i vården skulle stärkas. I 1997 års överenkommelse har en utveckling som leder till att patientens ställning stärks ytterligare markerats.

Socialstyrelsen fick uppdrag att utarbeta de första riktlinjerna som avser diabetes. Enligt överenskommelsen skall de på nationell nivå framtagna riktlinjerna utgöra grunden för att patienter, var de än bor, skall få tillgång till jämförlig vårdkvalitet och vårdinnehåll. De lokala vårdprogrammen som utarbetas av en sjukvårdshuvudman eller flera i samverkan skall tillämpas i enlighet med huvudmännens prioriteringar och bedömningar av sjukvårdsbehovet i sina respektive sjukvårdsområden. Under sommaren 1996 har ett kunskapsunderlag som i första steget avsåg diabetes hos vuxna remissbehandlats. Remissvaren har tillfört det fortsatta arbetet värdefulla synpunkter. Flertalet remissinstanser har redovisat en positiv inställning till nationella kunskapsunderlag för utarbetandet av lokala eller regionala vårdprogram. Många sjukvårdshuvudmän har anmält egna pågående vårdprogram som i olika grad och omfattning är styrande för landstingens verksamhet inom det aktuella området.

De nationella riktlinjerna för vård och behandling av patienter med diabetes mellitus baseras på aktuell forskning och den kunskap och samsyn som råder för sjukdomen och innehåller slutsatser och rekommendationer till adekvata och effektiva vårdinsatser. Tyngdpunkten har lagts på förebyggande åtgärder för att hindra utveckling av senkomplikationer. Riktlinjerna är uppdelade i tre dokument som är avsedda för olika målgrupper, ett sammanfattande dokument för beslutsfattare, ett med kliniska riktlinjer för praktisk tillämpning med förslag till individuella överenskommelser samt ett dokument för information till patienter.

Samråd har skett med en särskild referensgrupp med representanter för Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening för Allmänmedicin, Svensk Förening för Diabetologi, Svenska Endokrinologförening, Svensk Internmedicinsk Förening, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård samt Landstingsförbundet och Socialdepartementet. Vårdprogrammet "Barn- och ungdomsdiabetes", som är utarbetat inom Svenska Barnläkarföreningens sektion för Endokrinologi och Diabetes, har använts för de medicinska avsnitten som specifikt rör barn- och ungdomsdiabetes.

I arbetet har följande personer medverkat:

Carl-David Agardh och Christian Berne, huvudexperter

Anders Ericsson, Svenska Diabetesförbundet

Marie-Jeanette Bergvall, Svenska Diabetesförbundet

Margareta Nilsson, Svenska Diabetesförbundet

Kerstin Lindvall, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård

Sonja Jakobsson, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård

Björn Olsson, Svensk Förening för Allmänmedicin

Gunnar Carlgren, Svensk Förening för Allmänmedicin

Anders Nilsson, Svensk Internmedicinsk förening

Ulf Adamsson, Svenska Endokrinologföreningen

Göran Blohmé, Svensk Förening för Diabetologi

Sture Sjöblad, Barnläkarföreningens diabetes- och endokrinologisektion

Thomas Kjellström, Socialstyrelsens expertgrupp inom internmedicin

Karin Lund, Socialdepartementet

Birgitta Thunholm, Landstingsförbundet

Marianne Rambro, Socialstyrelsen

Avsikten är att innehållet i de nationella riktlinjerna för diabetes mellitus skall prövas under hand och senast inom ett år så att erfarenheter kan tas till vara för förändringar och förbättringar. På samma sätt bör de lokala vårdprogrammen regelbundet omprövas. Informationen till patienter med diabetes kommer att löpande granskas och uppdateras av medicinska experter i samarbete med Svenska Diabetesförbundet. Vidare kommer Socialstyrelsen att fortsatt arbeta för uppbyggnaden av lokala och rikstäckande Nationella kvalitetsregister för uppföljning och utvärdering däribland det Nationella Diabetesregistret. Utvecklingsarbetet på nationell nivå leds av en grupp med representanter från Landstingsförbundet, Svenska Läkaresällskapet och Socialstyrelsen. De flesta sjukvårdshuvudmännen stödjer den fortsatta uppbyggnaden av ett nationellt kvalitetsregister för diabetes och planerar ett successivt utbyggt lokalt deltagande för kvalitetsutveckling av den egna verksamheten.

Nina Rehnqvist
Överdirektör
Hälso- och sjukvårdsgruppen

Socialstyrelsen

Tillbaka till Huvudinnehållsförteckningen