FYSS FÖR ALLA - för allmänheten

Den första november lanserade Apoteket sin nya bok "FYSS för alla" som är tänkt att fungera som en träningsrådgivare för allmänheten. - Vi vill fästa uppmärksamheten på att fysisk aktivitet är ett väldigt potent läkemedel även om det inte ligger på burk, säger professor Jan Henriksson som är redaktör för boken.

"FYSS för alla" ges ut av Apoteket och Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet och kostar 117 kronor på Apoteket. www red DiabetologNytt

"FYSS"
För tre år sedan fick professionen tillgång till boken "FYSS". "FYSS" står för "fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling" och vänder sig till egentligen enbart sjukvårdspersonal, medan den nya boken "FYSS för alla" är till för, ja just det: för alla.
-Vi har försökt att behålla det djup som finns i "FYSS", men samtidigt är tanken att alla ska kunna förstå det som står i boken och verkligen ta det till sig det, säger Jan Henriksson som även är professor på Karolinska Institutet.
De senaste åren har livsstilssjukdomar som fetma, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar ökat kraftigt bland befolkningen. Delvis på grund av att vi lever ett allt mer stillasittande liv. Boken är tänkt att hjälpa till att ändra på det och tar upp allmänna råd kring hur ofta och på vilket sätt man bör motionera, berättar Christina Hirsh som är projektledare på Apoteket.
"FYSS för alla" svarar också på frågan vad som händer i kroppen när man tränar och hur bland annat hjärta, blodkärl, lungor, skelett, immunsystem och hud påverkas. Vid regelbunden träning ökar till exempel blodplasma och blodkroppar. En ökad fysisk aktivitet påverkar också hjärnan och nervsystemet, bland annat genom att koordination, balans och reaktionsförmåga förbättras, samtidigt som depressionssymtom minskas och välbefinnandet ökar.
Men boken tar inte bara upp träningens positiva påverkan i allmänhet, utan även dess effekter på människor i olika åldrar och med olika sjukdomar. I det kapitel som handlar om diabetes kan man till exempel läsa att diabetes typ 2 är en av de sjukdomar där man tydligast kan se att motion fungerar både som förebyggande levnadsvana och som behandling. Regelbunden fysisk träning leder till exempel till att vävnadernas känslighet för insulin ökar, även i vila.
Det beror bland annat på förändringar i muskelcellerna och på ökad muskel- och minskad fettmassa. Fysisk aktivitet i kombination med regelbundna måltider leder också till att blodsockersvängningarna minskar, vilket minskar risken för följdsjukdomar. Dessutom kan medelhård träning bidra till att blodsockerhalten sänks om man behandlas med insulin eller insulinstimulerande medel.
Fysisk aktivitet har även många positiva effekter på personer med diabetes typ 1, bland annat genom att regelbunden träning risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar senare i livet. - Fysisk aktivitet har ofta betydelse för att man ska kunna leva väl med sin sjukdom och behålla sin självständighet längre.
Och det gäller många sjukdomar, säger Jan Henriksson. Att den fysiska aktiviteten ökar är inte minst viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2 beräknas kosta samhället 150 miljarder kronor varje år i form av sjukvårds-, sjukskrivnings- och läkemedelskostnader. En stor del av de pengarna skulle kunna sparas in om fler rörde på sig mer.
En studie gjord på 801 hjärtsviktpatienter år 2003 visade till exempel att antalet dagar på sjukhus minskade med 53 procent i den grupp som rörde sig varje dag (Piepoli et al). Men det är trots allt individens välmående som är det viktiga, påpekar Jan Henriksson, som hänvisar till studier som visar att den som rör på sig fyra timmar per vecka (vilket motsvarar 1 000 förbrukade kcal) minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2 med 50 procent. - Och det som är så bra är att det aldrig är för sent! Säger Jan Henriksson.
En studie gjord på 4 311 män mellan 1992 och 1998 visade att dödligheten halverades även bland de som tidigare levt ett väldigt stillasittande liv efter att de börjat röra på sig mer (Wannamethee et al 1998). - En halvtimmes måttlig fysisk aktivitet om dagen kan tyckas lite, men det räcker för att minska risken att drabbas av många sjukdomar. Det verkar inte heller som att typen av motion har någon betydelse, utan att det är den extra kaloriförbrukningen som spelar roll, säger han men tillägger:
- Visst, för att få många av de övriga bonuseffekter som följer av träningen måste man belasta kroppen mer än så. Samtidigt finns det en risk att man tar i för mycket när man tränar. Den här boken är tänkt att vara ett stöd i den avvägningen, säger Jan Henriksson som menar att den största utmaningen ligger i att få människor att ändra sina levnadsvanor. - Det kan tyckas vara lätt för mig att säga att folk måste röra på sig mer. Det kanske inte är så lätt att hinna med det alla gånger. Men det handlar mycket om att ändra tankebanor. Om man till exempel upptäcker att det är fullt på parkeringsplatsen och att man därför blir tvungen att gå en lång bit blir man kanske irriterad. Men i stället kan man försöka tänka positivt; det kanske inte tar så mycket extra tid att gå den där biten, eller att ta trapporna istället för hissen, säger han.
- Även om man har mycket att göra och lever ett stressat liv så kan man ändra sin inställning kring de här sakerna. Man kan få ihop de där extra minuterna i fysisk aktivitet bara genom att resa sig från tv: n och röra på sig mer när man är hemma, säger Jan Henriksson.

Hanna Malmodin
Frilansjournalist

DiabetologNytt
NyhetsINFO 2004 11 04